My own way

Annons

Jag saknar dig

Chansen att någon läser det här är väl minimal. Ni slutade läsa för längesedan. Jag slutade uppdatera för längesedan. Men det spelar ingen roll. Jag skriver egentligen inte för någon att se. Jag skriver för att hjärtat gör så ont. Så ont att jag tror att det ska explodera och trasa sönder hela bröstet på mig. Jag har aldrig känt en smärta likt den här. Jag kan sätta ord på vad som helst. Men det är omöjligt att få någon att förstå. Mitt hjärta är trasigt och kommer aldrig läka och bli detsamma igen.

13 mars 2015. Det var fredag den 13e. Jag är inte skrockfull och tror inte ett dugg på att ett datum bestämmer om du har otur eller inte. Men den 13 mars, fredag den 13e. Det kommer föralltid att vara en fruktansvärd dag. Otur är så helt fel ordval. Förlust. Det är nog mer ordet jag söker. Dagen jag visste skulle komma men omöjligt kunde förbereda mig inför. Tidigt på morgonen den 13 ringde min farmor. Hon ringde för att berätta att han som under min barndom var min bästa vän hade dött. Min farfar. Han förlorade kampen emot livet. Den 12 mars somnade han för att aldrig mer vakna igen. Sedan den dagen har mitt liv inte varit detsamma. Men det är inte förrän nu jag verkligen har förstått att jag aldrig mer kommer att träffa honom igen. Få krama honom. Höra hans underbara snälla röst. Fira högtider tillsammans. Ingenting. Vår tid är slut. Hans tid är slut. 78 år. Jag känner en saknad som gör mig yr och spyfärdig. Hur ska ett liv vara utan honom? Ibland känns det som om livet inte kan gå vidare. För han är inte här med mig.

Att inte ens två veckor senare förlora ännu en älskad. Det gjorde inte livet lättare. De fattas mig båda två. Jag älskade dem oerhört mycket och kommer alltid bära dem med mig i hjärtat. Även fast jag vill ha dem vid min sida. Se på dem. Kramas. Bara få berätta en sista gång vilka fantastiska personer de var för mig och hur tacksam jag är för de som de var för mig. 

På fredag är det gravsättning (eller säger man urnsättning? Jag har ingen aning) för farfar. Jag vet inte hur jag ska orka med ännu en grej av allt detta. Hans begravning var det värsta jag någonsin genomgått. Jag grät konstant. Jag slutade andas. En smärta så fruktansvärt att jag trodde att hjärtat skulle stanna. På något sätt överlevde jag det. Men det gör fortfarande ont. Så fruktansvärt ont. 

Jag bryter ihop och kommer igen. Och igen. Och igen. Luften går ur mig och jag vet inte vilken väg i livet jag vill ta. Jorden är en mycket mörkare plats utan honom. 

Älskade farfar. Jag saknar dig

  

I’m walking behind you on your wedding day
And I’ll hear you promise to love and obey
Though you may forget me, you’re still on my mind
Look over your shoulder, I’m walking behind
Maybe I’ll kiss again with a love that’s new again
But I shall wish again, I was kissing you
‘Cause I’ll always love you where ever you go
And though we are parted, I want you to know 
That if things go wrong, dear and fate is unkind
Look over your shoulder, I’m walking behind
So if things go wrong, dear and fate is unkind
Look over your shoulder, I’m walking behind – Frank Sinatra

Kommentera (1)

Kommentera

Annons

Full fart framåt

Jag är högt och lågt. Överallt och ingenstans. Resor över en helg, teater, filmmys, tuggat skräpmat, träffat nya människor. Försonats med en vän. Här händer det mycket. Mina känslor är all over. Det är verkligen full fart framåt. Massor med kärlek, pussar och kramar.

Vad händer just nu då? Klas är hos doktorn för att bli av med bollarna. Mitt tidsfördriv är att städa hans bur så att han kan vila upp sig ordentligt utan hans gamla bajs som sällskap. Hoppas på att få hämta hem honom om några timmar, om allt går som det ska.

Min bil gick i sönder häromdagen. Tack och lov small det när jag körde i kanske 20-30 km/h. Jag kunde alltså stanna till längs kanten utan att något blev farligt. Hade jag åkt på motorvägen hade det kunnat gå käpprätt. Det räcker med resan jag gjorde för 11 månader sedan. Inget mer sånt. Iallafall blev det början på en 4 timmar lång skittid. Tillslut fick bärgare komma och den är inlämnad. Notan på detta kommer landa på kanske 3700 kronor. Perfekt såhär inför jul. Sedan ska två nya däck köpas utöver den kostnaden. SÅ JÄVLA KUL ATT SPENDERA PENGAR PÅ DETTA NU!!

Så är läget nu. Både bra och dåligt. Men allt löser sig. Livet är ändå bra fint ändå.

Ifall ni glömt hur jag ser ut. Here I am. ✌️

IMG_0453.JPG

Kommentera (0)

Kommentera

Annons

Jag är en känslomänniska

Jag hatar att göra det jag nu kommer att göra, men jag gör det ändå. Jag behöver få ur mig lite. Jag är en känslomänniska. Jag känner väldigt mycket. Om jag inte känner något, det är då det verkligen är fel. Det jag känner för tillfället är tyngd. Jag känner mig på något vis otillräcklig och oduglig. Lite som ”varför skulle någon vilja vara i närheten av mig”-känslan. Och egentligen vet jag ju att det finns de som uppskattar mitt sällskap och min personlighet. Det är väl mer jag som inte känner så om mig själv just nu.

Jag har nog tappat fotfästet lite. Saker och ting känns inte så självklara längre. Det kan ha mycket att göra med att det är november. Det är som att jag håller andan och väntar på att november ska ta slut. Jag kastas tillbaka två år i tiden. Nu vid den tiden var jag lyckligt ovetande om vad jag skulle få stå vid sidlinjen och bevittna. Jag kommer föralltid minnas smärtan och den direkta sorgen över att vara med om min bästa väns tvillingdöttrars bortgång. Fruktansvärt..

Nej. Jag ska rycka upp mig. Springa ner i tvättsugan och sedan laga mat. Livet går vidare och det måste jag också göra.

Hej så länge..

Kommentera (0)

Kommentera

Annons

Och så detta jävla valet

Absolut. Det är jätteviktigt att rösta. Det är ändå fyra år av Sveriges framtid som ”står på spel”. Och om man inte vet vad man vill/borde rösta på är det i alla lägen bättre att rösta blankt än att inte rösta alls. Att strunta i att rösta är ren dumhet och allt det där. Men jag spyr på alla er där ute som tror att just er åsikt är den enda som är den rätta. Och detta gäller främst (i min närhet) Moderater, Sverigedemokrater och motståndarna till Sverigedemokoraterna. Jag säger varken att ni har rätt eller fel. Jag säger att nu får det väl ändå vara bra. Att trycka ner andra människor för att du tycker att de har fel. Att du tycker så starkt som du gör är inte fel. Men att tala om för andra att de tycker fel, det är fel!

Detta är inte ett inlägg om vad jag tycker eller inte tycker är rätt i valet. Jag har varit i väg och röstat för bara halvtimmen sedan, men det är ingenting någon har med att göra. Vilket parti jag röstade på. Eller inte röstade på. Jag vill för allt i världen att det ska bli rätt som vinner nu. Och minst lika mycket vill jag att folk ska sluta dumförklara sina medmänniskor som inte tycker lika. Alla tycker olika. Det är ju det som demokratin handlar om. Majoritetens tycke och val.

Så jag ber er, var lite snälla mot varandra!

Kommentera (0)

Kommentera

Annons

Hans första födelsedag

Liten blir stor. Idag är det hans 1 års-dag. Det finaste jag har. Min söta lilla Klas. Jag har svårt att förstå att jag numer kommer räkna hans ålder i år istället för månader.

Jag älskar min lilla lurv och är så tacksam över att jag har honom. ❤️

IMG_3871.JPG

IMG_3869.JPG

IMG_1244.JPG

Kommentera (0)

Kommentera

stats